Jubileet bör lämpligen celebreras med ett historiskt arbete.
Jag finner det naturligt, att ett högtidlighållande av 300-årsminnet av Gotlands införlivande med det svenska väldet äger rum, säger landshövding Rodhe vid ett samtal med en medarbetare i Gotlands Allehanda. Visserligen är det ännu sju år dit — Gotland blev som bekant svenskt genom freden i Brömsebro den 13 aug. 1645 — och det kan därför synas vara mycket god tid att tänka på saken. Men vad man i första rummet räknar med till hugfåstandet av detta minne är väl utgivandet av någon jubileumsskrift, och ett sådant måste man naturligtvis förbereda långt i förväg. Det är därför icke för tidigt att redan nu taga upp tanken till övervägande, så att saken hinner mogna.
Genom pressen gick för några veckor sedan ett meddelande från Östersund, att man i Jämtlands län redan vidtagit vissa förberedande åtgärder för att där fira 300-årsminnet av provinserna Jämtlands och Härjedalens införlivande i det svenska riket. Dessa provinser dela jubileet med Gotland, och det är därför naturligt, om även vi gotlänningar taga upp frågan på dagordningen. Och vi ha för vår del funnit det synnerligen intressant att höra, vilken uppfattning länets hövding har inför detta spörsmål.
— Utgivandet av en historisk framställning rörande öns utveckling under de gångna 300 åren finner jag vara mycket väl motiverat, säger landshövdingen. Det finnes vissa perioder av denna tidrymd, om vilka vi veta ganska litet. Detta gäller den första tiden efter själva övergången från danskt till svenskt, men också andra tidsperioder. Vi ha ju ifråga om litteratur vissa översikter av den ekonomiska utvecklingen på ön, för vilket ämne särskilt dr Holger Rosman nedlade mycket intresse och rörande vilket han också publicerat åtskilligt, bl. a. i den minnesskrift, som D. B. V :s sparbank utgivit, men också på andra ställen. En annan forskare, som nedlagt ett flitigt och omfattande studium av källor från dessa århundraden är rektor Richard Steffen.
Det finns sålunda redan en del förarbeten gjorda för en mera sammanhängande framställning av Gotlands utveckling under de senaste 300 åren. Skall man tänka sig utarbetandet av en dylik framställning, får man väl också tänka sig flera olika författare, som behandla utvecklingens gång ur skilda synpunkter. En sida, som hittills icke blivit mycket beaktad och som också är ganska oklar, gäller administrationen på ön under den första svenska tiden.
Landshövdingen trodde ,att det skulle finnas stort intresse för saken bland gotlänningarna. Skall ett sådant arbete komma till stånd, är det emellertid nödvändigt, att man redan nu börjar planlägga och diskutera saken. Vad som framför allt är av vikt för arbetets genomförande är att få en ledare för arbetets uppläggning och genomförande.
En annan, icke mindre viktig sida av saken är emellertid frågan, hur ett sådant arbete skall finansieras. Detta lär väl icke kunna ske, om icke något anslag från det allmänna kan erhållas. Närmast tänker man sig då ett anslag från länets landsting. Det skulle utan tvivel vara en värdig uppgift för landstinget och en lämpligare form för 300-årsminnets firande lär väl icke heller kunna tänkas. Möjligen skulle en del medel även kunna erhållas från annat håll.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82