Striden om Lina myr.

Bakägarna hävda sina synpunkter.
Lina myrs torrläggningsföretag har på lördagen hos vattendomstolen ytterligare utvecklat sin talan samt bemött de påminnelser, som Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Gotlands fiskareförbund avgivit till domstolen. Det påpekas, att man omöjligen kan anse de båda klagandena vara sakägare i vattenlagens bemärkelse. De ha icke blivit kränkta i några av deras direkta rättigheter beträffande Lina myr, varför enligt deras mening kränkt är endast det ideella mål, de föresatt sig. För bevakande av naturskyddsintresset har vattenlagen såsom behörig myndighet angivit kammarkollegium.
Vad Gotlands fiskareförbund angår, medge klagandena förbundets karaktär av rent facklig organisation. Därmed anses också förbundets möjlighet att vara sakägare i vattenlagens mening ha bortfallit, då icke något av dess direkta intressen menligt påverkas. Även jämförelsen mellan Gotlands trafikbilägare-förening och Gotlands fiskareförbunds intressen anses haltande, och klagandenas argumentering på depna punkt synes icke övertygande.
Sökandena vidhålla vidare, att torrläggningen icke kan avse någon reglering av vattenavrinningen från en sjö. De förmena att fiskeriintendenten Dahr icke besitter den sakkunskap, att hans utlåtanden kunna vara av något värde för målet. Den sakkunnige i denna del av målet är givetvis den statens lantbruksingenjör, som under tjänstemannaansvar verkställt förrättningen och framhållit att det här icke kan vara fråga om sänkning av några sjöar. Det är fullkomligt riktigt att fisk kunnat leva i vissa vattensamlingar inom Lina myr, men dessa vattensamlingar ha då varit Gothemsån och de utvidgningar av ån, vilka i dagligt tal benämnas Lina träsk och Råby träsk.
De av klagandena åberopade fotografierna anse sökandena onekligen bestickande men deras värde bortfaller helt, när man undersöker, huru de tillkommit, De äro nämligen tagna vi den tidpunkt, då på grund av långvarig föregående nederbörd genom vattnet från Lina myrs högst betydande nederbördsområde en avsevärd vattensamling skett i myren. Dessa helt tillfälliga vattensamlingar verka då att utgöra sjöområden, men man torde icke kunna betrakta en översvämning såsom sjö i vattenlagens mening.
Sökandena bestrida att vattendomstolen kan uppta besvären till prövning. Vidare bestrides att domstolen är behörig att uppta målet till handläggning såsom underställningsmål.
Slutligen bestrides kammarkollegii nullitetsbesvär och den av A. B. Lina myr i målet förda talan. Sökandena förbehålla sig vidare rätt att närmare utveckla sin talan i själva sakfrågan sedan det visat sig, huruvida vattendomstolen efter sammanträdet den 20 dec. kommer att ingå på prövning av densamma. Ifråga om rättegångskostnader yrka sökandena att naturskyddsföreningen, samfundet för hembygdsvård samt fiskareförbundet solidariskt förpliktas utge till sökandena 3,871 kr.

Kommunalstämmans utlåtande i saken.
Då den allmänna uppfattningen i orten har en viss betydelse (beträffande ovannämnda fotografier) åberopa sökandena ett uttalande därom av kommunalstämman i Hörsne med Bara. Kommunalstämman gör följande uttalande:
”De klagande söka göra gällande att Lina myr är en sjö enligt vattenlagens mening och på så vis – genom att dikning då bleve förbjuden – expropriera den utan någon ersättning till markägare och kommun. Ett alldeles enastående rättsfall i svensk rättsskipning! Myren betraktas av de klagande som allmän egendom utan att någon hänsyn till att staten lämnat lån och anslag till cirka 30,000 tunnland utdikning av myrar, från vilka allt vatten släppes genom Lina myr och – alldeles riktigt – förvandla myren till sjö vid högvattensperioder. Fotografierna över myren, tagna i slutet av september efter några dagars riklig nederbörd, visa tydligt den oerhörda vattenmängd, som släppes ned över våra marker från ovanför liggande myrar en olägenhet, som klagandena vilja tvinga oss behålla. Men därför är Lina myr ej en sjö. Tidvis är den alldeles torr, vilket framgår av statens förrättningsmans beräkningar samt sökandenas svar och bevis, vilka vi intyga vara med sanningen överensstämmande.”
I Följande punkter anhåller kommunalstämman att vattendomstolen särskilt beaktar.
”Skulle de klagande få sina krav fastställda förlorar Hörsne med Bara socken cirka en sjättedel av sin mark. De sökande ha framställt sina krav på fullt laglig väg. Ägare till mark i och bredvid Lina myr lida av det vatten, som kommer från c:a 30,000 tunnland ovanför liggande marker. Dessa vatten hindras snabbt avflyta genom Lina myr, så länge myren ej är utdikad. Vid föregående utdikningsförsök förklarades vid av staten gjorda undersökningar, att intet hinder mot myrens utdikande fanns ur naturskyddssynpunkt. I utdikningsförslaget har all behörig hänsyn tagits till fisket. Statens experter ha vitsordat myrens lämplighet för dikning.”
A. B. Lina myr har även på lördaI gen ingivit slutpåminnelser. I desamma påpekas bl. a., att bolaget kommit till den insikten att det är hopplöst att räkna med att få myrens mark genom torrläggning så mycket mera värdefullt. Torrläggningsföretaget skulle sannolikt endast komma att öka bolagets förluster.
Vattendomstolen sammanträder den 20 dennes.
De av Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Gotlands fiskareförbund anförda besvären över en den 25 maj i år avslutad laga syneförrättning angående Lina myrs torrläggningsföretag av år 1937, förekommer inför Söderbygdens vattendomstol i Stockholm den 20 d:s. Vid detta sammanträde komma att behandlas framställda invändningar mot klagandenas behörighet att föra talan i målet och de invändningar, som framställts mot att den talan, som vid domstolen förts av A.-B. Lina myr och kammaradvokatfiskalsämbetet, upptages till prövning. Vidare skola parterna ges tillfälle förebringa ytterligare utredning i frågan huruvida sådana förhållanden föreligga, att synemännens utlåtande bort underställas vattendomstolens prövning. Däremot avses icke att vid detta sammanträde ingå i saklig behandling i anledning av de anförda besvären eller i anledning av den talan, som förts av bolaget och av kammaradvokatflakalsambetet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 december 1937
N:r 282

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *