En högst betydande stegring i såväl tillslutning som avkastning kan konstateras under det sistlidna kontrollåret 1/10 1935-30/9 1936 vad beträffar Gotland. Även i ett stort antal andra län har detsamma varit fallet, särskilt vad beträffar tillslutningen. Detta måste anses utgöra ett belägg för att, jordbrukets män alltmera fått blicken öppen för de fördelar, som kunna vinnas genom en rätt utnyttjad ladugårdskontroll. Hösten 1935 tillkommo 40 nya medlemmar varför en ny lokalavdelning, Rone—Burs måste startas, hösten 1936 startade ytterligare 2 föreningar, Väte och Linaorten, medlemsantalet steg med 55 st. till 743 med tillsammans c:a 7,050 kor. Detta koantal utgör 26 proc. av totala antalet i länet. För hela riket föreligger uppgift om att c:a 17 proc. äro under kontroll med växlingar från 37 proc. i Malmöhus och Södermanlands län ned till 2 proc. i Västerbottens län.
Utbredningen på Gotland är dock mycket ojämn. Således äro i Linde, Björke och Halls socknar över 70 proc. av korna i kontroll, 13 socknar, däribland Gotlands kreatursrikaste socken, När, sakna ännu någon kontrollerad besättning. Stor utbredning har verksamheten även i Akebäck, Bro, Havdhem, Roma och Hogrän, socknar, vilka ha över halva koantalet med i kontrollförening. Hejnum, Stenkyrka, Martebo, Källunge, Endre och Lye ha 45 proc. eller däröver.
Avkastningsstegringen sedan föregående år uppgår till 48 kg. mjölk, 0,03 proc. fett och 3,5 kg. smörfett. Årets medelavkastning på 6,267 kontrollerade kor uppgår till 3,370 kg. mjölk med 3,95 proc fett, utgörande 134 kg. smörfett och är den högsta, som hittills redovisats. I och med denna avkastningsstegring har länet för första gången kommit att ligga över riksmedeltalet.
Medelkoantalet per kontrollerad besättning är lågt, 9,11 st., motsvarande siffra för riksmedeltalet är 16,6.
Enligt foderredovisningen har foderförbrukningen uppgått till 2,502 fe per ko, varav 334 fe kraftfoder. Av detta senare utgjordes 130 fe av oljekakor o. d. inköpta saker, således c:a 125 kg. per ko och år.
Den procentuella fördelningen av fodret har varit:
kraftfoder 13,5 proc.
därav oljekakor, o. d. 5,2 proc.
rotfrukter, blast och betmassa 21,2 proc.
ensilage och grönfoder 0,2 proc.
bete 39,9 proc.
hö 16,1 proc.
halm och agnar 9,1 proc.
Sedan föregående år har höförbrukning och bete ökat med vardera c:a 1 proc., medan användningen av kraftfoder och halm minskat lika mycket.
Jämföres avkastning och foderförbrukning under år 1936 med medeltalssiffrorna åren 1910-14 kommer man till det intressanta resultatet att avkastningen ökat med över 1,000 kg. mjölk, 0,20 proc. fett och 46 kg. smörfett eller c:a 50 proc., detta medan foderförbrukningen ökat med c:a 500 fe. Ökningen i foder utgöres uteslutande av grovfoder, kraftfoderanvändningen, såväl av inköpt som av hemmaproducerat sådant har minskat med c :a 75 kg. per ko.
Under året utrangerade kor uppgå till c :a 1,300 st. eller 20 proc. av hela antalet. Detta ger en medellivslängd på c :a 5 år efter första kalvningen. Emellertid torde ett avsevärt antal av de utrangerade korna försålts till liv, varför säkerligen den verkliga medel-1 livslängden blir något större.
I kontrollavgift har i likhet med de närmast föregående åren av medlemmarna erlagts 2 kr. per helårsko och 1 kr. per halvårsko. Stat och hushållningssällskapet ha för verksamhetens upprätthållande tillskjutit 9,930 kr. Den verkliga kontrollkostnaden per medelko uppgår till 3,78 kr. varav 1,58 kr. av allmänna medel.
Roma lokala kontrollförening har tidigare under ett par år legat främst vad beträffar avkastningens storlek men har i år distanserats av 4 st. föreningar, nämligeå. Stånga, Fardhem, Martebo och Havdhem, vilka nått 150, 149, 147 och 146 kg. smörfett medan Roma stannat vid 140 kg. 10 föreningar ha nått 130-140 kg., 8 st. 120-130 och en 110-120 kg. smörfett. Samtliga föreningar ha hunnit över 3,000 kg. mjölk.
Antalet besättningar, som uppnått en avkastning av mer än 150 kg. smörfett har ökats till 152 eller 22 procent av samtliga mot 19 proc. föregående år. Antalet besättningar med lägre avkastning än 100 kg. har nedgått från 7 till 5 proc. Variationerna i avkastning mellan de skilda besättningarna äro givetvis mycket stora, vad beträffar mjölkmängden har den bästa besättningen 5,295 kg. medan den sämsta endast uppnått 1,842 kg. Fetthalten varierar från 3,44 proc. ypp till 4,88 proc. per besättning, således med mer än 1,5 proc. Denna skillnad bör åstadkomma över tre öres merbetalning för mjölken per kg.
De högst avkastande besättningarna under året hava varit:
Hj. Svensson, Björlunds, Källunge, kor: 5295 X 4,20 = 222
K. Fardstedt, Stenstu, Fardhem, kor: 5195 X 4,14 = 215
A. Gahne, Kams, Halla, kor: 4806 X 4,24 = 204
H. Löf gren, Busarve, Roma, kor: 4480 X 4,45=199
S. Björkegren, Bjers, Endre, kor: 4771 X 4,00 = 191
Uträknas medelresultatet senaste åren komma följande 10 besättningar främst:
K Fardstedt, Stenstu, Fardhem: 13,14 kor: 4877 X 4,02 = 196
A. Gahne, Kams, Halla, 15,38 kor: 4619 X 4,11= 192
A. Larsson, Suderbys, Källunge, 10,66 kor: 4206 X 4,39 = 185
Th. Lithberg, Busarve, Roma, 7,95 kor: 4582 X 4,04 = 185
O. Wiman, Karby, Roma, 4,69 kor: 4201 X 4,34= 185
O. Ekström, Myra, Martebo, 5,67 kor: 4404 X 4,14 = 182
E. Hägg, Mickelgårds, Västkinde, 2,70 kor: 4696 X 3,82 = 180
E. Larsson, Tomta, Rone, 5,41 kor: 4192 X 4,26 = 179
H. Hedergren, Girorings, Havdhem, 11,69 kor: 4044 X 4,32 = 175
C. Carlsson, Stenstu, Stenkyrka, 10,86 kor: 4560 X 3,81 = 174
SRB-rasen dominerar i länet och ej mindre än 631 besättningar ha av vederbörande ägare uppgivits tillhöra denna avelsriktning. Antalet låglandsbesättningar är 7, medan de med oordnad avelsriktning uppgå till 46 st. Tuberkulosen bekämpas i 640 av de 688 besättningarna.
De stamboksförda, renrasiga korna uppgå till 327 st., 323 av SRBras och 4 av låglandsras. Medelavkastningen för dessa uppgår till 3798 X 4,03 = 153 för SRB- och 5064 X 3,67 = 186 för låglandsdjuren. Största antalet sådana djur finnas i Martebo, Fardhems, Bro, Dalhems och Havdhems kontrollområden.
Den högstavkastande kon beträffande mjölkmängd och smörfett är 15 Molly SRB 47032 II, tillhörig E. Lindgren, Odvalls i Stånga. Kon har under kontrollåret lämnat en avkastning av 7481 X 4,07 = 304. Högproducerande kor äro även:
16 Lea, tillh. S. Fredriksson, Halor, Rone med 5656 X 5,06 = 286.
29 Majros Gt 3580 I, tillh. A. Larsson, Dalbo, Halla, med 6167 X 4,54 = 280.
56 Lova SRB 60413 R, tillh. A Gahne, Kams, Halla, med 6664 X 4,21 = 272.
Av dessa senare uppnådde 16 Lea och 56 Lova även föregående år synnerligen hög avkastning.
En allmänt utbredd uppfattning är att år 1936 varit ett ”tjurkalvsår”. Enligt kontrollassistenternas lämnade uppgifter synes även denna uppfattning vara riktig, i det att inom de kontrollerade besättningarna ej mindre än 62 proc. av de födda kalvarna varit tjurkalvar.
—gg—.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1937
N:r 38