Marinchefen hemställer om förslag
till riksdagen. — Kostnaderna
913,000 å 787,000 kronor.
Marinchefen har nu till k. m:t gjort framställning om förslag till nästa års riksdag att anvisa erforderliga medel för uppförande av tjänstebostäder 1 anslutning till Gotlands kustartillerikårs förläggning till Fårösund. Om det militära bostadsbygget 1 Fårösund skall omfatta bostäder för officerare och underofficerare jämte vederlikar samt för gift underbefäl ha byggnadskostnaderna uppskattats till 913,000 kr., vilka enligt marinchefens förslag skulle uppdelas i två etapper på 668,000 resp. 245,000 kr. Byggas bostäder endast för officerare och underofficerare med vederlikar bli kostnaderna för första etappen 564,500 kr. och för andra etappen 222,500 kr. eller tillsammans 787,000 kr.
Försvarskommissionens uppfattning står sig icke.
framställningen påpekas att försvarskommissionen på sin tid synes ha utgått från att befälsbostäder icke skulle behöva uppföras genom statens försorg. Samma uppfattning har marinförvaltningen givit uttryck åt i sitt utlåtande över kommissionens betänkande, i vilket ämbetsverket räknade med att befälspersonalen skulle få möjlighet att förhyra privata bostäder i orten. I försvarsbeslutet 1936 finnas ej heller några medel beräknade för statligt bostadsbygge i Fårösund. I skrivelse 1 december i fjol framförde marinförvaltningen ånyo sin åsikt att bostadsfrågan kunde ändamålsenligt lösas på den antagna grundvalen av civilt initiativ ifråga om byggande av hyreshus, dock vad beträffar officersbostäder under förutsättning av vissa garantier från statens sida. Såvitt numera är känt blir emellertid tillgången på lediga bostäder den 1 oktober 1938 icke tillräcklig för behovet. Istället kan stor brist väntas uppstå.
Från början brist på 100 rum.
Enligt verkställda beräkningar skulle den 1 okt. 1938 erfordras 142 rum och vid tidpunkten därefter intill den 1 oktober 1941 yterligare 50 rum. Länsstyrelsen i Visby har under den tid byggnadsförbud i avvaktan på uppgörande av stadsplan varit gällande för Fårösunds samhälle, d. v. s. från 18 februari i år, beviljat byggnadslov för bl. a. fem boningshus, innehållande sammanlagt 28 rum. Förutom dessa 28 rum, som beräknas vara befintliga den 1 oktober 1938, torde man kunna räkna med 14 redan före byggnadsförbudet befintliga rum, av vilka dock 10 icke äro lämpliga som bostäder för befäl eller underbefäl. Bostadsbeståndet på hyresmarknaden skulle alltså vid tiden för kårens uppsättande %.4-3 42 rum. Huruvida samtliga dessa få disponeras för militär räkning är dock tvivelaktigt. Vid jämförelse med det beräknade behovet av ruin skulle alltså redan vid första etappen en brist av 100 rum kunna väntas uppstå. Den möjligheten är emellertid ej utesluten att genom ytterligare bebyggelse rumsbristen kan nedgå något. Lägenheternas storlek torde dock hållas vid tre rum eller mindre.
Statsingripande nödvändigt.
Bostadsfrågan för kustartillerikårens befälspersonal m. fl. befinner sig således i ett ytterst svårt läge, och utan ett direkt ingripande från statens sida torde en lycklig lösning ej kunna utfinnas. Med hänsyn till att kårens snara uppsättande är ett försvarsintresse av första ordningen och då vid kårens uppsättande befälspersonalen bör beredas bostad på förläggningsorten, synes ett uppförande av tjänstebostäder ej kunna undvikas.
Skall staten bygga även för gift underbefäl?
Beträffande frågan om i vilken utsträckning bostäder böra byggas av staten anför marinchefen att hittills ha i motsvarande fall endast bostäder för officerare och underofficerare och vederlikar till dessa uppförts, men det har även medgivits att gift underbefäl får förhyra överblivna tjänstebostäder. I anseende till den obetydliga hyresmarknaden i Fårösund med till följd av ökad efterfrågan sannolikt framdeles stegrade hyror anser amiral de Champs att det bör tagas under övervägande om icke i detta särskilda fall tjänstebostäder även för gift underbefäl skola uppföras.
Om likväl statsfinansiella skäl skulle ställa sig hindrande för statlig tjänstebostadsproduktion i den av marinchefen beräknade omfattningen, finnes ingen annan utväg än att i högre grad lita till det skäligen osäkra privata initiativet på byggnadsmarknaden. Denna skulle då förutsättas åtminstone successivt komma att täcka viss del av bostadsbehovet, under under det att detta i övrigt skulle tillgodoses genom statens försorg. Härvid måste likväl tagas med i beräkningen, att den för både personalen och tjänsten olägliga situationen inträffar, att kanske lång tid framåt viss personal kan bli nödsakad att tills vidare bosätta sig utom förläggningsorten, t. ex. i Visby, i vilket fall kronan givetvis måste vidkännas vissa kostnader för kommunikationer in. m. Ej ens om man accepterar sådana olägenheter, faller det sig lätt att dra en rättvis och lämplig gräns för omfattningen av det statliga bostadsbyggandet för att den totala bostadstillgången i Fårösund inom en rimlig tid skall kunna motsvara behovet.
Helstatligt byggande eller privatbygge med statshjälp?
Marinförvaltningens förmödande att privat bostadsbyggnadsverksamhet i vad avser officerslägenheter vore att förvänta endast under förutsättning av vissa garantier, innebärande byggnadslån o. dyl., anser marinchefen välgrundat. Så mycket mindre torde sannolikheten vara för att bostäder med de största rumsantalen komma till stånd genom privat initiativ. Förutsättes emellertid att en ökad byggnadsverksamhet skulle kunna tillgodose behovet av lägenheter om t. ex. tre rum eller därunder inom en ej alltför avlägsen tidsperiod, vilket marinchefen anser i och för sig tvivelaktigt, skulle byggnadskostnaderna per etapp kunna uppskattas till 253,000 resp. 44,000 kr. eller tillsammans 297,000 kr. Därvid framhåller han emellertid att en lösning av bostadsfrågan efter denna linje innebure, att de ekonomiskt mindre bärkraftiga personalkategorierna skulle hänvisas till den allmänna hyresmarknaden med dess säkerligen höga bostadspriser, en omständighet som redan den avgjort pekar på ett större byggnadsprogram. Därtill kommer att med hänsyn till tiänstens krav måste säkerstmlins att erforderlig personal av alla kategorier finnes tillgänglig på förläggningsorten och garantier härför kunna ej erhållas utan att åtgärder vidtagas för bostadsanskaffning för samtliga personalkategorier, slutar amiralen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295