Byggnadsverksamheten på Gotland.

Byggnadsverksamheten i samhällena och å landsbygden.

Den nya portiken vid S:t Hansgatan i kvarteret Laboratorn.
Foto D. Holmert.

I ett tidigare nummer av denna tidning nämde vi ett och annat om den livliga byggnadsverksamhet, som pågick och alltjämt härskar i Visby. Den ökade rörelsen i byggnadsbranschen är mycket märkbar i länets övriga tätare samhällen och ute i bygderna. Om man ger sig ut på landsbygden, kommer man snart underfund med att många nya hus byggts på sistone. Än är det en ny ladugårdslänga eller boningshus, som uppförts på egendomarna, än är det en ny fastighet för affärsrörelse, som kommit till i en vägkorsning i närheten av stationssamhällen och byar. Sedan omnibussarna börjat trafikera landsbygden, har en del förut obetydliga platser blivit centrala hållplatser. — De många nya vägarna ha därvidlag spelat stor roll i utvecklingen. Och så har det byggts en eller annan fastighet vid ”busstationen”.
Med det statliga stödet för byggande av bättre arbetarebostäder å landsbygden ha också åstadkommits rätt många nya byggnadsföretag. För övrigt kan man nog fastslå, att senare års bättre konjunkturer för lantbrukaren främjat byggnadsverksamheten och höjt bostadsstandarden. På landsbygden bygger man numera ungefär likadana bostäder som i staden, d. v. s. med den komfort som rimligen kan begäras. Därvid har centraleldningen särskilt slagit igenom. Äldre manbyggnader till lantgårdar rymma ofta både många och stora rum, vilka äro besvärliga att hålla varma vintertiden, då det skall eldas brasa på brasa för att rumstemperaturen skall bli dräglig. Centraleldningen har således stora fördelar — hur trevligt det än kan vara med en sprakande eld i kakelugnen. I äldre fastigheter kan det kanske ibland vara förenat med för stora kostnader att installera centraleldning, men i de nya hus som byggas ordnas det givetvis för centralvärme och även för andra moderna detaljer i inredningen.
Vattenfrågan är många gånger den besvärligaste för ett lanthushåll, men tack vare de nya vattenuppfordringsmetoder, som nu kunna tillämpas, är det vanligt att vattenledningar indragas i kök och andra lokaler. Finns det sålunda bara tillgång på vatten, så ordnar installatören om resten. Nya borrnings-metoder ha gjort det möjligt att få vattnet i dagen, där man tidigare ansett det omöjligt att få någon brunn. Många gånger måste man borra på stora djup för att komma åt nödighetsvaran vatten, men i regel krönas borrningsarbetena med framgång, d. v. s. riklig tillgång på gott vatten.
Om bostäderna på landsbygden väsentligt förbättrats under senare år. kan man nog såga detsamma om en lantgårds öviiga-åbyggnader. En ladugård, som bygges nu för tiden, förses vanligtvis med alla de moderna anordningar, vilka äro ägnade att förenkla och. underlätta utfodring, mjölkning, mjölkens tillvaratagande etc. Ladugårdar för nötkreatur, stallar för hästar och hus för småboskap inredas efter senaste rön å detta område, och mycket är gjort för att höja hygien samt kreaturens trivdel.

Slite.
Vårt läns enda köping, Slite, har under det gångna året utökats med åtskilliga fastigheter, och många äldre fastigheter ha restaurerats. Den största nybyggnaden är den kommunala mellanskolan. Det största restaureringsarbetet är det som företagits i Slitebadens hotell, som icke blott genomgick en grundlig restaurering utan även tillbyggdes. (Närmare upplysningar om detta arbete ha tidigare lämnats i vår tidning.) Vid cementfabriken uppfördeä en del tillbyggnader, bl. a. en tjänstemannabostad. Efter vad vi försport blir det även i år flera byggen som skola påbörjas. Därom torde vi få anledning närmare återkomma vid annat tillfälle.

Nytt affärshus i Hemse.
Foto H. Svensson.

Hemse.
Förra året var även för Hemse ett framgångens år för byggnadsverksamheten. Såväl i samhället som i bygderna däromkring kommo flera nya fastigheter till, dels för bostäder och dels för butiker. Det har som bekant varit ganska ont om butikslokaler i Hemse, — åtminstone utmed den stora cementerade gatan — varför dylika voro välbehövliga. Vi äterge här en bild av en funkisbetonad fastighet, uppförd huvudsakligast för affärslokaler. I övre våningen är tandklinik m. m. inrymd. Lantmannaskolan i Hemse har fått en ny lärarebostad, vilken byggnad också uppfördes under förra året. De byggmästare vi ha haft tillfälle meddela oss med, förklara samtliga att byggandet kommer att bli ännu livligare i år. Flera byggen äro planerade och en del redan påbörjade. Ett gott tillskott i byggnadstomter har tillförts samhället i det område, som nyligen inköpts av länets hushållningssällskap. Angående byggnadsplanerna för kommande säsong, skola vi återkomma så snart närmare underrättelser därom ingått.

Klintehamn.
Vår närmaste grann-”stad” på västkusten har, sedan cementgatorna dragits genom samhället, fått mera prägel av verklig stad. Husraderna å ömse sidor om sagda betongvägar ha vuxit, d. v. s. byggnadsverksamheten har varit ganska livaktig. Sålunda ha uppförts flera privata bostadshus och hus med affärslokaler. Detta är emellertid intet mot de byggnadsplaner som nu välvas, och som med all sannolikhet skola sättas i verket i år. I trakten kring Klintehamn har det också byggts en hel del privata fastigheter.

Fårösund.
Det nordligaste av våra större samhällen har med ens blivit mycket uppmärksammat. Naturligtvis är det byggnadsverksamheten, som skapar bostäder, affärslokaler, näringsställen av olika slag, försam. lingslokaler etc, och när nu samhället Får ö sund är i tillväxt, planeras det rörelser av varjehanda slag. Bebyggelsen har varit ganska livlig i Fårösund under de senaste åren, men fr. o. m. i år har man all orsak att vänta ännu större livaktighet inom byggnadsbranschen. Det är allom bekant vid det här laget, att Fårösund skall i viss grad bli militariserat, och det för ju bl. a. med sig att en del byggnadsföretag sättas i gång.

Burgsvik.
I öns sydligaste metropol, Burgsvik, har vidtagits en hel del anordningar för att följa med i utvecklingens snabba takt, och däri ha bebyggarna lyckats synnerligen väl. För resenärernas trevnad har hotellet restaurerats synnerligen grundligt samt utbyggts. I samhället för övrigt har det byggts litet av varje, bl. a. ett nytt mejeri.
Troligt är att även burgsviksborna ruva på en del byggnadsplaner för framtiden, men då vi därom för närvarande veta intet, få vi återkomma.

Ljugarn.
På vår förfrågan hos byggmästare i Ljugarn, svaras det att byggnadsverksamheten var ovanligt livlig förra året. Några kommunala storbyggen var det inte fråga om, men desto flera privata bostadshus.
Till turistsäsongen börjar skall den nya gatan i samhället vara färdig och likaså dithörande trottoar. Detta sätter man naturligtvis stort värde på i samhället, ty vägförhållandena i Ljugarn ha ju hittills inte varit mycket att hurra för. Nu skall det som sagt bli en annan ordning — och därmed kommer byggnadsverksamheten också att taga större fart. Vi ha, fått flera uppgifter om att det skall byggas en hel del i år.

Ovanstående kan betraktas som en hastig överblick om vad som förekommit inom byggnadsbranschen. Intressantare är det förstås att höra något om vad som komma skall, varför vi i en senare artikel delgiva upplysningar angående planerade byggen i länet. Nästan i alla delar av ön håller man före att byggnadsverksamheten kommer att bli ännu livligare i år än under förra året, fastän 1936 var ett stort år för byggnadsverksamheten å Gotland.

S:t Olofs nya sjukhus.
Foto D. Holmert.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1937
N:r 36

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *