Biskop Ysander har kommit till stiftet.

Som en främling känner han upptäckandets glädje.
Den nye biskopen i Visby stift Torsten Ysander har i dag anlänt hit för att officiellt inträda i sina ämbetsplikter i stiftet. Hans program för besöket tar egentligen sin början först i morgon, då han tar säte i Visby domkapitel, vilket samtidigt på vanligt sätt celebreras med framläggandet av den nye biskopens herdabrev. På torsdagen håller stiftets prästsällskap ordinarie sammanträde i Församlingshuset — där får biskopen tilfälle att knyta bekantskapen med stiftets prästerskap på samma gång det blir ett steg rakt in i den biskopliga .gärningens vardag. Slutligen sammanträder på fredagen stiftsrådet, som bl. a. skall besluta om sommarens ungdomsmöte.
Redan i dag har den nye biskopen haft vänligheten att lämna företräde för representanter för pressen, varvid han meddelade, att han väntar att kunna inflytta i biskopsgården härstädes i maj månad. Vid denna tid har nämligen k. m :t förebådat utgivandet av en ny kungörelse om viss ersättning vid tillträdandet av biskopsämbete — hittills varande bestämmelser i denna del ha varit synnerligen otillfredsställande. Under den tid som återstår till dess kommer biskopen att i någon mån oscillera mellan domprostbefattningen i Göteborg och biskopsämbetet i Visby och han hoppas att åtminstone en gång i månaden kunna besöka Visby och deltaga domkapitlets sammanträden.
Det är ju som en främling jag kommer till stiftet, säger biskopen, ty det finns väl ingen del av vårt land, som jag gjort så flyktig bekantskap som Gotland. Men på samma gång får jag förmånen att komma som upptäcktsresande och känna upptäckandets glädje inför ett område, om vilket jag hittills icke kunnat bilda mig någon förutfattad mening. Hur jag ser på Gotland har jag förövrigt närmare utvecklat i första kapitlet av mitt herdabrev. Men jag föreställer mig emellertid, att för en provins som Gotland denna slutenhet inom bestämda gränser hjälper till att skapa en stämning av familjär samhörighet och solidaritet.
Upptäckandets glädje — ja, vi våga hoppas, att den blir ömsesidig, när stiftets nye biskop å ena sidan, dess prästerskap och menighet å den andra nu skola göra bekantskap med varandra. Vi äro övertygade om, att även de senare skola ha anledning att känna glädje, i den mån de få tillfälle att lära känna den nye ungdomlige stiftschefen, som står mitt uppe i det kyrkliga arbetet, som har fasta rötter i tro och tradition, men på samma gång öppen blick för de problem, som det andliga nutidslivet uppställer icke minst för kyrkan och dess män.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 februari 1937
N:r 32

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *