Gotländsk kollektion av silver utställes.
Med samma stolthet som norrmännen tala om sitt Osebergsfynd och danskarna om sina »gyldne altre» skulle vi i Sverige kunna tala om Dunefyndet. Vetskapen om dess unika karaktär har emellertid på grund av Statens historiska museums ytterst knappa expositionsmöjligheter aldrig trängt igenom i det allmänna medvetandet, och först i dagarna har den magnifika silverskatten från Gotland, den nordiska medeltidens främsta konstprovins, rönt den förtjänta äran att efter mer iin ett halvsekels undanskymdhet plockas fram ur isoleringen och ställas ut som lån av svenska staten i — Köpenhamn. Det danska nationalmuseets nyöppnade exposition av de svenska Korsbetningsfynden har nämligen kompletterats med några stora gotländska silverskatter, bl. a. Dunefyndet, vilket trots att det inte ens i senaste upplagan av Nordisk Familjebok omnämnes, är en av de mest betydande klenodiesamlingar av profant slag från den äldre medeltiden, som över huvud taget äro kända från ”hela norra Europa, kanske rent av den allra mest betydande. Om de kostbara dyrgriparna berättar antikvarien, friherre C. af Ugglas, i en artikel i Svenska Dagbladet.
Dunefyndet gjordes vid en dikesgrävning i Dune, Dalhems socken på Gotland 1881, och de två andra gotlandsfynden, som också exponeras i Köpenhamn, påträffades 1858 i Amunde i Burs socken och 1704 i Kyrkebinge i Gothems socken. Det sista av dessa har icke tillvaratagits i sin helhet, men de två andra, torde vara kompletta och innehålla vart och ett 150 föremål, luxuösa bordskärl och smycken i guld och silver samt häktor, spännen och rembeslag m. m. Från Björkhagen i Dune stammar sålunda bl. a. en förgylld silverskål, som drivits med gripar och bevingade lejon någon gång på, 1200-talet i Persien samt en annan ungefär jämnårig silverskål, vilken en gotländsk guldsmed graverat med bilder av vattenfåglar stående på moln. En hel rad silverskålar från 1100- och 1200-talen i Dunefyndet, anser friherre af Ugglas, måste räknas till det i sitt slag allra märkligaste av vad de europeiska museerna över huvud taget kunna visa upp, och som ett verkligt mästerverk, unikt inom det kända världsbeståndet, betecknar han en skål, vars utsida prydes av gyllene palmettrutverk på svart niellobotten och i vars botten en otroligt flott komponerad drak- och lejongrupp graverats.
Många av skatterna ha tillkommit på Gotland, och hur förvånande stor den gotländska hantverksskickligheten var i sin krafts dagar, får man en god föreställning om genom det bältesspänne, som utförts i förgyllt silver i mitten av 1200-talet. Det framställer Kristi inritt i Jerusalem, och modellen anser friherre af Ugglas har utförts av den förträfflige anonyme skulptören »Tingstädemästaren», som på den tiden arbetade på Gotland.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 25 Juni 1936
Nr 144