på den omtalade tyska filmen »Gatusångarna», som visade sig tillfredsställa även ganska högt ställda anspråk. Filmen handlar om fem gatusångare, som en vacker dag bli observerade av en varietedirektör och engageras till hans företag, där de snart bli den förnämsta attraktionen. Dessförinnan har dock en av sångarbröderna häktats för mord och även erkänt detsamma, ehuru han är oskyldig. ’Som sig bör reder saken upp sig och den rätte missdådaren blir knipen.
Regissören Lupu Pick har lyckats kombinera ljud- och linseffekter på ett utmärkt satt, och han excellerar i mystiska och fängslande situationsbilder. Regin är otvivelaktigt filmens starkaste punkt. Detta utesluter iu icke, att även de sångliga prestationerna kunna betraktas som ypperliga, men ett stort minus i detta hänseende är, att filmen kommit hit så sent, att den bärande melodien »Marie, Marie …» faktiskt för länge sedan är uttröskad.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 9 juni 1932
N:r 131