Sockerbetor på myr.

Lyckade försök vid sockertabriken i Roma.
Vid Roma sockerfabrik ha under de två senaste åren gjorts synnerligen intressanta försök med odling av sockerbetor på myrmark. Sådan odling har hittills saknat aktualitet här på Gotland, ända sedan sockerbetsodlingens allra första år. Då förekom det, att en del jordbrukare levererade sockerbetor även från myrjordar, men detta förhindrades inom kort genom ett stadgande i odlingeskontakter med fabriken, i vilket stipulerades, att »Sockerbetor odlade på myrjord mottagas ej». Anledningen ul denna åtgärd från fabriksledenindens sida lär ha var den omständigheten, att myrbetorna visserligen orhöllo en synnerligen stor volym, men sockerhalten var så mycket mera anspråkslös.
De försök, som nu igångsatts vid fabriken i Roma å bolagets egna myrmarker, synas emellertid visa, att odling av sockerbetor på myr icke är så olämpligt, som man förut ansett vara fallet. En medarbetare i Gotlands Allehanda har haft nöjet att med disponent R. Harksen som ciceron beskåda fabrikens försöksfält, som är beläget alldeles intill bangården i Roma. Och det var verkligen ett nöje. Ty ett betfält i sådan växtkraft finner man knappast någonstädes å fastmarksjord och detta vad beträffar såväl blastens frodighet som själva betornas storlek.
Disponent Harksen meddelar, att av årets försöksfält, som omfattar omkring 5 tunnland, halva arealen är nyodling för året, medan den andra hälften bar betor även förlidet år. Fältet har förut legat gom betesmark. Till nästa år förberedes betfältets utvidgning med ytterligare 5 tunnland. På denna ryd areal pågå nu dräneringsarbeten med utläggande av täckdiken, ty det är nu en förutsättning för betodling på myrmark, att jorden är ordentligt dränerad, framhåller disponenten.
En annan förutsättning är en förståndig gödsling. Den rätta sammansättningen av gödningsgivorna har varit föremål för försök, särskilt under förra året, då parcallar med olika gödningsblandningar utlägts. Försöken voro ganska intressanta och man kom genom desamma fram till den slutsatsen, att superfosfaten hade den största verkan vå växtkraften, medan reaktionen för Kali var mindre framträdande. Detta är ju tacknämligt ur den synpunkten, att superfosfaten är vårt billigaste slag av konstgödning. I årets försökafalt har man också använt en gödsling av 600 kg. superfosfat och 300 kg. kali pr hektar. Samtidigt ha i försöksfältet i år inlagts ogödslade parceller, vilka klart åskådliggöra gödslingens nödvändighet. Ty i dessa ogödslade parceller äro betorna synnerligen misslyckade med en krans av blast, som kryper längs marken, och oansenliga rötter.
Återstår sedan frågan, hur sockerhalten ställer sig. I detta avseende meddelade disponent Harksen, att årets försök giva vid handen att möjlighet förefinnes att ur en myrbeta utvinna ungefär samma sockermängd som ur en fastmarksbeta. Sockerhalten är visserligen lägre i den förstnämda, men samtidigt är myrbetans vikt vanligen större, varigenom skillnaden i sockerhalt utjämnas. Huruvida myrbetan förmår upptaga konkurrensen med fastmarksbetan vad beträffar pr har producerad sockermängd är ett av de spörsmål, som de pågående försöken avse att klarlägge.
Dessa av sockerfabriken i stor skala anlagda försöksodlingar, vilka ännu befinna sig helt på experimentets stadium, kunna givetvis bliva av stor betydelse, om man tar i betraktande de vidsträckta områden av odlad och odlingsbar myrmark, varpå Gotland är så rikt, För mången lantbrukare kan det därför säkerligen vara av stort intresse — om också t. v. endast teoretiskt — att ägna fabrikens odling vid Roma järnvägsstation ett studium.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 13 oktober 1932
N:r 238

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *