Månförmörkelsen

i går kväll blev ett utomordentligt praktfullt skådespel, tack vare en så gott som molnfri himmel. Förmörkelsen var ju nästan total, de två procnten av månskäran, sam icke doldes av jordens skugga, framträden endast ungefär som en starkt lysande stjärna. I det mörkaste skadet hängde månen som en jättalik kapparröd lykta på himlavalvet, under det att den praktfulla stjärnhimlen framträdde i all sin glans. Inemot midnatt var det hela över, och alla älskande par kunde åter få löga sig i »månens matta sken».

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1932
N:r 214

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *