Lektor Mathias Klintbergs jordfästning.

En högtidlig sorgeakt ägde på lördagen rum i Krematoriet på Norra begravningsplatsen i Stockholm, då stoftet efter förre lektorn i Visby, fil. d:r Mathias Klintberg vigdes till gravens ro. Vid jordfästningen var Gotlands nation i Uppsala representerad med fana, och Wall samt en stor skara gotlänningar i huvudstaden och forna lärjungar vid läroverket i Visby.
Akten inleddes med Chopins mollpreludium, varpå direktör Friedrich Mailer till violin utförde Händels Larghetto. Därefter sjöng fru Valborg Beer Ave Verum av Mozart, och därefter följde ps. 33: 1-3. Jordfästningen förrättades så av hovpredikanten teol. dr Joh:s Norrby, vilken därvid höll en betraktelse över orden i Ps. 116: 7: »Vänd åter till din ro min själ». Därvid yttrade han bl. a.:
Här vid denna bår skulle intet ordande om, den bortgångne förekomma. Vi kände honom. Och respekten sitter kvar, Ett enkelt tack får dock uttalas och kan icke återhållas. Det är läriungarnas tack till den siste av den gamla gutastammens lärare vid Visby läroverk. Gripna i vårt innersta se vi med dig ett tidevarv stiga i graven.
Vågar iag ock uttala fäderneöns tack till den genuinaste av Kutar: Tack för din forskaremöda, tack för ditt levande intresse. Tack framför allt för din kärlek till hembygden. Störst är kärleken. Därför skall du räknas till de stora. ej blott i minnenas tempelgård, men ock i Gotlands levande historia.
Efter den ritualenliga delen av jordfästningsakten sjöngs ps. 484: 1-4, varefter den högtidliga akten avslutades med Händels Largo, utförd av fru Beer till obligat violin av dir. Mehler. Under tiden sänktes kistan till eldbegängelse.
Vid båren nedlades en krans från Gotlands nation. i Uppsala. Bland de många kransarna märktes förövrigt sådan, från Gotlands gille i Stockholm, Historievitterhets- och antiikvitetsakademien, från 1903 års studenter, från ,landsmålsarkivet m. fl.
Urnan med stoftet kommer, som förut meddelats, att gravsättas å Norra begravningsplatsen härstädes i morgon kl. 8,30 e. m.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *