Gute vann handbollsmatchen
i går å I. 18:s gymnastik. Att det förstnämda laget skulle hemföra segern trodde man nog en del håll, men infanteristerna voro återigen för många andra favoriterna med hänsyn taget till deras ganska överlägsna segrar hittills. Spelet blev synnerligen livligt, kanske väl hårt i bland, vilket ju ej bör förekomma och naturligtvis beivras av domaren på det kraftigaste. I första halvtiden lågo infanteristerna rätt betydligt över, tack vare värnsteryttern Classon, som petade in bollen i Gutemålet åtskilliga KIngr I. 18 ledde i första halvtid med 7—3, men i andra halvtid blevo infanteristernas »farlige» man bättre markerad från Gutelagets sida, och då blev det stopp för framfarten. Nu var det krigarnas Sed som fick ett hårt arbete, och han lyckades icke hindra bollen att hamna i målet ett flertal gånger.
Det var för övrigt så gott som omöjliga bollar att fånga, så det vore orättvist att för detta lasta målvakten, söm vär bra. Gutarna satte upp rätt hög fart och dominerade nästan hela spelet i nämda halvtid. Det var förnämligast deras fart och kondition, som avgjorde matchen, medan infanteristerna det oaktat måste betecknas som de bättre spelarna rent bolltekniskt gett. Gutes försvar var ypperlige och mot detta strandade I. 18:s forwards innan de hunnit göra någon skada. Stålhandske i Gutemålet fick emellertid tillfälle att titt som oftast ta hand om bollen i första halvtid, men i den andra blevo icke krigarnas skjuttillfällen så många. Matchen, som slöt med en seger om 13—9 för Gute, blev den mest spännande hittills, och detta är ju ej att undra på när »stjärnlagen» ställde upp. Domare var Gösta Lindwall, som i stort sett skötte sin befattning bra, frånsett hans överseende med hårt spel. Spelare i »durtonarten» ska hållas efter. Vid ett måltillfälle protesterades livligt även från publikhåll, men det är att hoppas att sådant icke sker i fortsättningen. Sålunda kastade en herre glåpord, vilket är föga gentlemannamässigt.
Sådant vinner icke sporten på. I en förmatch möttes tvenne flicklag, de vita och de blå, varvid de vita hemförde segern. Det blev mera en uppvisning, som icke saknade intressanta situationer.
Publiken var talrik.
Vi ha mottagit en insändare, som påtalar en del saker ang. matchen. Han påpekar bl. a att det i början var ett livligt och vackert spel, men att detta i
fortsättningen urartade till att likna mera rugby än handboll. Vi ha även härovan framhållit det stundvis onödigt hårda spelet, och det är väl att hoppas, att dylikt undvikes i kommande matcher.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 december 1932
N:r 295