Gotlands motorcykelklubbs hastighetslävling

igår för motorcyklar hade omfattats med stort intresse av allmänheten, av vilken dock den, som besökte banan, endast till 50 % ansåg lämpligt att betala entré. Man sålde omkring ett par tusen biljetter, men minst dubbla antalet åskådare kantade banan. Det var den första hastighetstävlingen för motorcyklar på landsvägsbana, som hållits på Gotland. Vädret var det allra bästa och får mad vara missnöjd, skulle det vara för att det icke kom ej liten regndusk på matten, så att vägarna blivit mera dammfria.
I första heatet startade fyra, men undast Ingvar Österdahl och Knut Norman fullföljde tävlingen, medan Thure Pettersson fick tändstiftsfel strax efter starten och måste utgå och Anré fick följa exemplet på sista varvet. I andra heatet sprang bensinröret för Gösta Sandberg under andra varvet, varför han var ur leken. Bladh måste hålla under tävlingen och blev varvad av stockholmaren, Gösta Andersson och så var Bladh ur leken. De övriga fyra fullföljde tävlingen och Andersson blev bästa man, icke blott i heatet utan också i hela tävlingen, i det han nådde en medelhastighet av 106 km. och under vissa delar av körningen var uppe i c:a 110 km. I tredje heatet blev manfallet så stort, att endast en man av sex kunde fullfölja. Gösta Harding upptäckte, som tur var för resten, strax före starten att maskinen fått rambrott, varför han icke kunde ställa upp. Sandelin fick maskinfel under första varvet och utgick, Ekroth hann till Hejdeby, när motorn skar ihop. Hansson och Sven Alyhr utgingo på tredje varvet, den sistnämde uppe i Hejdeby, på grund av att oljan tag slut. Båda de sistnämda hade emellertid hunnit att köra omkull i Endre, dock utan vidare följder för förare eller maskiner. Sven Eriksson fullföljde tävlingen, men måste byta tändstift icke mindre än sex gånger, varför också tiden blev så dålig som 69,53 mot Gösta Anderssons minimitid på 44,59,00.
Tävlingen bjöd praktiskt taget icke på några större sensationer än dem fortåkning i vanliga fall levererar; man vet aldrig hur det går och vad som heist kan hända. Fastlänningen Gösta Andersson gav banan högt betyg, det var den bästa bana han åkt under sina många tävlingsåkningar i olika delar av landet. Han var övertygad om, att vid ett upprepande av tävlingen till ett annat år flera fastlänningar skulle komma att deltaga. Gotlands motorcykelklubb har all heder av arrangemangen, som förtjäna ett högt betyg. Förbindelseväsendet var förträffligt ordnat och icke endast tävlingsledningen utan också allmänheten kunde väl följa loppet ute på banan. Allt var väl förberett och man har de tänkt på allt, vilket är värt beröm. Ingen enda olycka inträffade under tävlingen. Klubben kan notera icke endast en tävlingsframgång utan också ett ganska gott netto ekonomiskt, och det torde vara antagligt att tävlingen ett annat år upprepas. Men årets tävling har säkert givit de tävlande en hel del erfarenheter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 juni 1932
N:r 128

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *