Gotlands läkarehistoria

av Kurt Bergström,
Förste provinsialläkare
Kap. IV.
Om fältskärer på Gotland under medeltiden och fram till 1800-talet.
Den del av medicinen, som först kommit till utveckling, har på Gotland, liksom annorstädes, varit kirurgien, konsten att sköta utvärtes sår och skador. Av Visby stadslag framgår att lårläkare funnos under medeltiden i Visby, men att de icke synas hava bildat något skrå eller gille. I stadslagens första avdelning i dess 30 kapitel föreskrives, att vilken som sårar en annan, den måste bekosta läkarne (So we den anderen wundet, de mot de arceden beköstigen); även i samma avdelning i 31 kapitlet omnämner läkarne (de arceden). Några namn på fältskärer i Visby under medeltiden har jag ej lyckats erhålla ej heller lämna våra urkunder några uppgifter om fältskärernas arbetssätt och redskap under medeltiden. Fältskärerna benämnas i äldre handlingar olika såsom barberare, bårdskärare, bartskärer, balber, rakare, skråmläkare, barbitonsores, rasores och epytonsores m. m. Fältskärerna under medeltiden hade icke allenast att sköta sina medmänniskors hår och skägg, utan de voro som ovan sagts även kirurger och erhöllo för det högre vetande denna deras sysselsättning krävde, mästaretiteL Förutom ain verksamhet som barberare och kir irger ägde de ikven att tillaga plåster och andra läkemedel åtminstone mot yttre skador. Fältskärernas skyddspatroner voro de heliga lOosmas och Damianus, som, enligt legenden, voro de skickligaste läkare som någonsin skapats. Mot slutet av medeltiden och början av nyare tiden utövades medicinen i hela dess utsträckning dels av fältskärer, dels av varjehanda kvacksalvare. Huru förhållandet var i Danmark och dess lydländer i mitten på 1500-talet framgår av följande: År 1557 klagar Henric Schmidt, borgare i Malmö över det överflöd på kvacksalvare som då fanns i Danmark och således även Visby. Jag vill hitsätta hans egna ord utur företalet till hans »Tredje urtegård»:
»Lerde oe trofaste Laeger oc Joremodre fattis her udi mango Steder. Oc fucli deris stod haffue wi forlöbne Muncke, Nunder, ulerde Prester, forderffuede Köbmend, gamle Kerlinger, ia Sudere oc Smeder, Trolkarle oc Trolkoner, oc andet saadant orkelöst Folck, som icke ville arbeydo oc söge deris föde naering oo binaering met det de aff rette skulle, men ville helder gaa orckelösse, oc föde sig met det de haffue icke laert, som er laegedoms Kaanst, oc vide icke huad dygd oc krafft Laegedommen haffuer met sig, om hand er aff varm eller kolder nature. Saadanne naeseuise selff gjorde Laeger kunde oc see udi den siugis vand, huor mange Grisse Soen skal faa, oc huor mange Kalffuekoener met. — — Disse bedragere oc forderffuelige Menniske, naar som de haffue last eller tent it stöcke eller thu udi laegedoms Kaanst, met det samme understas de dem at hielpe huer mand, i hund som helst Sot oc Siugdom mand haffuer. De handla oc göre lige som den Skomiagere der haffuer icke uden ith par Lester och vil göre Sko offuer dem som skulle time ffi huer mands födder. De stiele liffuit, Helbreden, gotz och pendinge fra mangen mand».
I motsats till de här nyss nämda kvacksalvarna hade de i. vederbörlig ordning utbildade fältskärerna en synnerligen aktad och god ställning inom stadslivet Fältskärerna i städerna hade sedan gammalt åtnjutit borgerliga rättigheter för sitt yrke och i Visby voro under 1500-, 1600- och 1700-talen flera av dem kyrkovärdar, rådmän, ja, en av dem blev även borgmästare. De gotländska fältskärerna synas i de flesta fall varit av tysk nationalitet. 1 Visby fanns under 1500- och 1600-talet förutom en ordinarie stadsfältskär, även en slottsfältskär på Visborgs slott samt en del privatpraktiserande fältskärer. Genom KungL brev av 1680 10/7 förordnades att alla städer, som någon barberare behöva och antaga vilja, skola först med barberareämbetet i Stockholm korrespondera. I början av 1700-talet blev en provinsialfältskär även antagen å Gotland. Sedan den medicinska undervisningen ordnats i Sverige under 1800-talet omlades den skråmässiga utbildningen av fältskärerna eller som de även kallades kirurgerna, så att endast medicinskt skolade läkare fingo handhava den kirurgiska verksamhet, som förut handhavts av fältskärerna. Badarna fingo visserligen år 1861 upptaga namnet fältskärer; och en del av dessa fältskärer, som sålunda ej ha något att göra med fältskärerna på 1500-, 1600- och 1700-talen samt 1800-talets början, funnos ännu kvar i början av 1900-talet, man några nya sådana utbildas ej efter 1896. Äv de fältskärer, som under äldre tider haft sin verksamhet förlagd i Visby under längre eller kortare tid äro följande kända av författaren:

1) Effert Bartscherer var År 1548 kyrkovärd (kyrkovergere) i S:t Maria kyrka i Visby.

2) Melcher Dorijnck lär år 1555 hava varit stadskirurg i Visby, ty han kallas även gammal bartscherer. Uti ett brev av år 1556, däri han, giver till Vår Frus kyrka Visby en del byggningar väster om kyrkan, skriver han sig själv sålunda: »lek Melcher Bartscher oddor anderst genannt Melcher Dorijnk». Han har ock året förut därsammanstädes varit kyrkovänd, som följer av ett annat brev.

3) Mäster Hans Lynningh omnämnes år 1595. Han var medicus, rådman och omsider borgmästwe i Visby. I Strelows gotländska krönika omnämnas han på följande sätt: »Aar 1586 er Vor Frue Kirke i Visby renoverit med Kalck, Stole oc Malning; hun saa megit ilde ud forne. Der til htalp Enlig oc Velbiurdig Mand, Mogens Göye, troligen, oc hafde ellers aldrig kommiet saa viii der med,. hand gaff aff sin egen Pung 30 Daller; til nye Vinduer, 4 1/2 D. Da vare Kirckeverger, Enlig oc velacte Maend, Hans Liunning, som siden var Bergemester i mango Aar, oc megit got aff Viss-bye Stad fortient — — —. Huad för Möde, Besuerring oc Umage der paa er anvendt udviser deris Regenskapet, oc de at annamme Lön hos Gud, oc Efterkommerne hafue dennem med en Ihukommelse at be tencke».

4) I 1608 års jordebok för Gotland, den äldsta för det landet, som finnes i Kammararkivet är följande antecknat: »Item ett stordt Stennhus ligendis Wiidt stranndporttenn som bleff kiöfft till de Flyster (?) for ij ct (tvåhundra) daler och enn thonde smör, som slodz Badsker (slottsfältskären) hauffuer sin Woning wdj och Luttenand (löjtnant) nu wdj boer paa Kong. Maytz. naadigste behag. Detta huss haffver K. Mt. forundt Jacob Lettnambt (löjtnant) 1593 och sina Arffuinge». Det hus som här åsyftas kan möjligen vara Kalvskinnshuset i Visby, som således vid denna tid utgjorde bostad för Visborgs slotts fältskär.

5) Mäster Jochim Masseko var född i Flensborg. Fältskär i Visby. Död 1630 3/7.
Gift med Anna, som dog 1632 30/8.
Deras gravsten finnes ännu bevarad och står uppställd mot bergväggen invid domkyrkan i Visby; och inskriptionen å stenen lyder sålunda: »Anno 1630 den 3 Julius is der erbarer Meijster Jochim Masseko barbier von Flensborg å Got dem Herren selich entschlafen un ligt hir under begraven de selen godt gnedig si amen». Längre ned å stenen star: »Anno 1632 an 30 august scarf Anna 8. Meister Joachims, der sell gott gnedich si».

6) Nils Grim. Fanns i Visby år 1641. Han var Gustaf II Adolfs, hovfältskär och synes hava medföljt änkedrottningen Maria Eleonora vid hennes flykt år 1640 från Sverige till Visby och Köpenhamn. Grim synes hava stannat i Visby och utövade fältskärsverksamhet där. Hans dödsår är obekant. Han var gift, men med vilken är ej känt.
Barn:
Herman Niklas Grim, född 1641 i Visby och död 1711 i Stockholm. Han blev provinsialläkare på Gotland. Stadsläkare i Stockholm. Livmedicus och assessor, i collegium medicum.

7) Johan Lutteman var född år 1605 i Ostfriesland. Kom till Gotland omkring år 1630. Wallin upptager honom som ordinarie stadsfältskär i Visby. Han var pestmedicus 1662. Han dog i pesten år 1662 och ligger begraven i S:t Maria kyrkas kyrkogård i Visby. På hans gravsten står följande: »Ein Medicas ich Johan Lutteraan bin georesen, Sollte andre von der pest thun genesen. Aber unverhoft der todt nam selber hin mich, Dass ich must sterben erlichlich. 1662». Gift i slutet av 1630-talet med Gertrud Jörgensdotter Schmitterlou i hennes andra gifte (Hon var förut gift med förste organisten i Visby domkyrka, David Herlicus, född i Stralsund och död i mitten av 1630-talet i Visby. De hade flera barn). Hon synes hava varit av tysk adel. Hon avled år 1675.
Barn:
1) Johan, född 1641, död 1711. Kyrkoherde i Burs. Prost.
2) Lisbet, född 1643 2/2. Gift två gånger.

8) Johan Bardskiaere finnes år 1649 i Visby (accislängden). Han omnämnas även i kämnärsrättens protokoll 1655 22/5 och kallas Johan Bardskerdh. Synes varit privatpraktiserande fältskär i Visby.

9) Barbera ren 1Herman Windischau synes varit privatpraktiserande fältskär i Visby. Han ingick äktenskap med en dotter till kyrkoherden i Burs, Jörgen Jörgens-son (död 1669). »Mester Herman bardberares attest» finnes i kämnärsrättens protokoll 1666, 15/4. I Visby, kyrkoräkenskaper omnämnes att barberaren Mester Herman begrovs 1670 9/6.

10) Wolphang Marck var född i Tyskland. Var först garnisonsfältskär på Visborgs slott och därefter ordinarie stadsfältskär i Visby. Han var gift. Hans son Simon Marck blev år 1684 ordinarie stadsfältskär i Visby.

11) Simon Wulff synes varit privatpraktiserande fältskär i Visby och finnes om.nämd i kämnärsrättens protokoll 1655 22/5 och 11/7. Ett av dessa protokoll avskrives här, då det visar huru det var vanligt på 1600-talet att kontrakt uppgjordes mellan de sjuka och fältskären om betalningens erläggande: »Samma daagh fordrade M. Wulff (barberare Simon W.) första resan aff ’Hendrich Bertilson sin Bardberer löön. Swaranden mötte, nekade hans fordran, och sade sigh icke wist medh honom aocorderat, der han ville hafwa sine Peningar, sökie baneman eller den skadan giorde. Opskiots till annat sin, medh befalning att Hedrich Börtilsson sin Skadesman till neste Kemmersdagh för rätta skaffa måtte». Simon Wulff var någon tid bosatt hos Lyloff Smitz och processade år 1655 med honom om inackorderingsavgiften. Han dog före år 1696. Han var gift och hans änka begrovs år 1696 varom följande anteckning i Visby kyrkor räkenskaper tala: »1696 2/4 sahl. barberaren moster Wulff änka begrovs i kyrkogården».

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 februari 1932
N:r 42

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *