Undervattensblockaden.
Inloppet till Irländska sjön spärradt.
Till vårt utrikesdepartement har från baskickningen till London ingått telegrafiskt meddelande, att enligt amiralitetrsorder alla fartyg, af hvad nationalitet och storlek som helst, äro förbjudna att befara norra inloppet till Irländska sjön inom en parallellogram, som i nordvilt gränsas af en linje från 55 grader 22 ½ minuter nordlig latitud och 6 grader 17 minuter västlig longitud till 55 grader 31 minuter nordlig latitud och 6 grader 2 minuter västlig longitud och i sydost af en linje från 55 grader 10 ½ minuter nordlig latitud och 5 grader 24 1/2 minuter västlig longitud till 55 grader 2 minuter nordlig latitud och 5 grader 40 ½ minuter västlig longitud.
All trafik måste gå söder om Rathlin Island och ske mellan solens uppgång och dessas nedgång. Bestämmelserna hafvra trädt i kraft från och med 23 februari.
Sjöfarten förlamats i all större utsträckning.
Nieuwe Rotterdamsche Courant meddelar i förgår från Vlissingen: Ångaren Deutdchland, som tidigt i dag på morgonen skulle afgå från Vlissingen till Tilbury, kunde ej komma i väg, emedan besättningen vägrade medgölja under förklaring att fartyget blott hade två vattentäta skott. Flera andra ångare ha likaledes blifvit liggande kvar i Rotterdam. I följd af den täta dimman och de minor, som inkommande fartyg konstaterat, är sjöfarten på Nordsjön mycket farlig.
Från London meddelas att ytterligare fem engelska ångfartygslinjer inställt sin trafik i följd af den tyska undervattensfaran.
Spänningen stiger i Holland.
Från Amsterdam telegraferas, att man med stigande spänning afvaktar händelsernas utveckling i de engelska farvattnen. Fastän ännu intet holländskt fartyg gått förloradt i det tyska undervattenskriget, tilltar dock oron på grund af att så många neutrala fartyg torpederats.
Regins undergång.
Norske ministern har telegrafiskt meddelat, att han hört de tre hufvudvittnena rörande Regins undergång.
Explosionen ägde rum omkring 7 minuter från North Goodwin Sands fyrskepp, som Regin hade sydväst halft syd. Kaptenen och förste styrmunnen meddelade, att fartyget godt som fullständigt stilla. Maskinen hade en eller två minuter tidigare arbetat något för att man skulle undgå ett smart järnföremål om styrbord, som man antog vara en mina. Kaptenen och styrmannen stodo och sågo tillbaka efter detta föremål, då explosionen inträffade vid fartygets för. De äro båda benägna att tro, att den förorsakades af en torped. De kunde emellertid ej afge något vittnesmål, som ger stöd åt detta antagande.
Utkiken på backen meddelade, att han sett rundt omkring föröfver, då explosionen inträffade, och att han ej sett något misstänkt sedan fartyget passenat det minliknande föremålet. Denne sjöman har tjänstgiort i svenska flottan och har kännedom om minor samt har sett torpeder afskjutas.
Flykten från det brinnande Reims.
Enligt hvad som skrifves från Genéve, hafva i Paris under natten till onsdagen inträffat mycket talrika, från den brinnande staden Reims flydda familjer. De angåfvo antalet af under bombardemanget dödade och sårade till öfver två hundra. Alla från Reims till Paris ledande vägar äro falla af flyktande familjer, hvilka föra med sig det nödvändigaste på kärror.
Strid mellan engelska och tyska aviater.
I Flandern mellan Thourout och Ostende ha engelska flygare haft en strid med tre tyska flygare. Två af de senare nedskötos och den tredje skadades svårt. Vid detta tillfälle dödades 7 tyska officerare.
I öster.
Tyska rapporten om antagandet af Prasnysj.
Tyska generalstaben meddelar: På östra krigsskådeplatserna fortfara striderna vid Njemen, Bodr och Narew. Den fästningsmässigt försvarade staden Prasnysj togs efter hårdnackade strider med storm af ostpreuasiska reservtrupner. Öfver 10,000 fångar samt 20 kanoner. en större maskingevärspark och en massa utrustningspersedlar föllo i våra händer.
I andra strider norr om Weichsel ha vi under de senaste dagarna tagit 5,000 fångar. I Polen söder om Weichsel ha ryssarna efter att med femdubbelt övermakt företa med angrepp besatt gården Moghely sydost om Bolimoff. För öfrigt linnes intet väsentligt att meddela.
Det ryska kanonmaterielet.
Vid den nu väl antagligen något så när fullständiga redogörelsen för krigsbytet vid den senaste tyska offensiven pä nordöstra fronten uppge de tyska rapporterna att 300 kanoner fallit i deras händer. Som man erinrar sig, rörde sig de föregående rapporterna i denna sak med långt lägre siffror, detta äfven sedan stridernas karaktär af ett förkrossande ryskt nederlag, där endast spillror af den slagna armén lyckats rädda sig, var fullt konstaterad. Man ansåg sig då, och detta ej utan skäl, af disproportionen mellan å ena sidan det stora antalet fångar och uppgifterna om antalet divisioner som på rysk sida varit i elden, samt å andra sidan det så ringa bytet i artillerimateriel, kunna dra den slutledningen, att det nu måste vara på upphällningen med det ryska artilleriet, eftersom
en så stor styrka varit försedd med ett sådant fåtal artilleripjäser; att största delen af kanonerna nödvändigtvis måst lämnas i sticket var ju själfklart, när nederlaget urartade till en flykt in i skogar och på de mest oframkomliga vägar, som den ogynsamma väderleken gjorde än mera omöjliga för transport af artilleri.
Den nu lämnade kompletta redogörelsen medför en väsentlig korrigering af detta antagande. Om tyskarns, under sitt förföljande lyckats ta 300 kanoner som byte, hvaraf en del nedgräfda eller sänkta i sumpmarkerna och träsken för att undgå fienden, så har man all anledning antaga att den slagna armén varit så tämligen normalt utrustad i fråga om artillerimateriel. De senaste tyska uppgifterna anslå hela den ryska styrkan till något öfver 200,000 man – 220,00 eller så ungefär – och antaga på samma gång att den haft omkring 500 kanoner. Därad befinna sig nu 300 i tyskarnas händer. Huru stor del af de återstående 200 som blifvit räddade vid flykten och ehuru många som fördolts och undgått upptäckt, därom vore lönlöst framställa någon gissning. I hvarie fall torde förlusten få anslås till mer än 300, huru mycket mer veta vi ej. Hvad betyder då denna förlust för den ryska armén?
Enligt uppgifter i en tysk militärisk facktidskrift kort före krigsutlbrottet uppgick antalet fältkanoner för de olika staterna till följande siffror: Tyskland 2,832, Österrike-Ungern 1,824, Frankrike 2,844 och Ryssland 4.434. Af lätta frälthaulbitser hade Tyskland 900, Österrike 416, Ryssland 444, medan Frankrike fullständigt saknade detta vapen. Nästan lika öfverlägsna voro centralmakterna i fråga om tunga fälthaubitser, af hvilka Tyskland ägde 400, Österrike-Ungern 112, Frankrike 210 och Ryssland 64.
Denna jämförelse rör sig endast om antalet artilleripjäger, icke om deras kvalitet. Men siffrornas tala icke desto mindre sitt väldiga språk. Efter de förluster som det ryska artilleriet förut lidit representera de nu afhända kanonerna säkerligen minst 10 procent af allt det artillerimateriel hvaröfver den ryska armén förfogar och antagligen något mer än 10 procent; vi måste ju, utom hvad som förlorats som krigsbyte äfven räkna med materialets slitning. Ryssland äger visserligen stora kanonverkstäder — framför allt de så ofta omtalade Putilovverken — men föga är bekant om deras prestationsförmåga. Efter allt att döma blir därför den nu lidna förlusten i artillerimateriel för Ryssland så godt som oersättlig.
Karpaterslaget.
Enligt ett meddelande från Wien uppgå ryssarnas förluster under de sedan slutet af januari pågående Karpaterstriderna enligt tillförlitliga beräkningar till 100,000 man i fångna och döda.
Kampen vid Stanislau utvecklar sig gynsamt för österrikarna, trots det ryssarna oupphörligen insätta nya förstärkningar.
Vid Przemysl hafva alla angrepp framgångsrikt tillbakaslagits af besättningen.
Ett och annat.
— Wolffs telegrambyrå meddelar: Det andra tyska krigslånet framlägges till offentlig teckning under tiden från 27 februari till 19 mars. Liksom det föregående lånet kommer det att bestå af 5 procents rikaskattkammarväxlar och 5 procents riksobliationer. Förräntningen tager sin början 1 juli 1915. Inlösen sker genom utlottning. Lånet är ouppsägbart från statans sida till 1 okt. 1924. Teckningskursen är 98,50 och 98,30, då införande i riksskuldboken begäres, för nominellt belopp på 100 mark. Lånet är obegränsadt, så att alla tecknare kunna påräkna att erhålla tecknade belopp.
— Anmärkningsvärdt är, att den vid Augustov tillfångatagne chefen för 57:e ryska reservdivisionen frågade de tyska officerarna, om det var samt, att det af tyskarna belägrade Antwerpen snart väntades falla. Då man därpå gjorde situationen klar för homom, vägrade han att tro på att den tyska västarmén står på fransk mark.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1915
N:r 48