Det amerikanska arbetet.

En meddelare till G. T. H. skrifver:
Det en svensk kommer till Nordamerikas förenta stater, förvånas han först och främst öfver att se hur mycket man gör der. Den amerikanske arbetaren får högre arbetslön än den svenske, men också hinner han med mycket mera arbete under de 59 timmar i veckan, som han från måndags morgon till lördags eftermiddag arbetar lika punktligt och säkert som en klocka, för att förbättra sin ställning, kunna gifta sig tidigt, få sitt eget hem, sitt eget hus och den lika kära trädgårdstäppan omkring det.
Handtverkerierna och fabrikerna skötas på olika sätt i den gamla verlden och den nya. I Europa utvidga fabrikanterna sin fabrik, då affärerna ökas, men när de äro flau, så knappar han in den. Då konkurrensen tvingar honom dertill, förbättrar han sina maskiner och verktyg. Är arbetslönen för hög, flyttar han sin fabrik ut till landet eller en småstad, der det icke finnes någon fabrik i hans branch.
Amerikanen följer ett annat system. Han försöker att så mycket som möjligt öka tillverkningen genom att använda agenter, resande och annonser, och premier ut ur sina maskiner och arbetare allt hvad de mäkta åstadkomma. Han väntar icke, i till dens han blir tvingad till det, att förbättra sina maskiner och verktyg, och förbättringarna spara tid, krafter och pengar. Är arbetelönen för hög, utjämnar han den genom att på praktiskt sätt förbättra sitt arrangemang för det hela.
Ett utmärkande drag för det amerikanska fabriksväsendet är den elasticitet med hvilken det lämpar sig efter marknadens fluktuationer. De amerikanska maskinerierna och verktygen göra deras ägare icke så, beroende af arbetarna, som fallet är med de flesta handtvarkare i Europa, der en mästare ofta icke kan leverera bestäldt arbete på utsatt öfverenskommen tid derfär, att en eller flere af hans arbetare skolkat och lefvat »fri måndag» några dagar å rad. Med de amerikanska maskinerna och verktygen behöfe det i de flesta tall ganska kort läringatid för en arbatare, som aldrig förr gjort ett visst arbete, att öfvertaga det. Han fyller den vakanta platsen och arbetegifvaren är räddad från obehaget att mankera kunden. Följden af detta är att i Amerika kunna äfven handtverkare, som arbeta i liten skala, väga sig på att åtaga sig vissa andelar af utbjudna laveranser att effektuera på viss tid. Och de göra det. I Vestern ha många svenskar kommit sig upp på det, och när svenskarna i Amerika lärt sig punktlighet och fått klart för sig, att de mista sin plats om de skolka, så anses de vara de yppersta att ha att göra med.
I Amerika skulle en handtverkare ofelbart förlora sina kunder, dk de märkte, att de icke kunde lita på hans ord och löften, han må för öfrigt utföra sitt arbete hur mästerligt som hälat. Det är alltså af den allra största vigt för arbetegifvaren, att han kan lita på sina arbetares pankt lighet af sk mycket mera skäl, som arbete-delningen ingenstädes nått eu sådan fulländning som i Amerika. Tag ett par skodon, till exempel, eftersom de äro en af den moderna industriens mest typiska alster. Mer ån hundra olika maskiner ha uppfunnits för denna industri, af hvilka en har helt och hållet omändrat den och varit en orsak till skapandet af stora städer, De fyrtiofyra olika delarna af ett par skodon, göras numera i de stora fabrikerna i Amerika at femtio män, quinnor och barn. Arbetsfördelningen är drifven till det yt meta och derför kan koneumenten nu få köpa ett par skodon för hälften af hvad de kostade för ett tiotal år sedan. De amerikanske skoatbetarne betalas per dag — medelarbetelönen för 59 timmars arbete i veckan är 11 dollars 63 cent. — men ett konto lägges upp för hear och en, i hvilket han dibeteras för en qvantitet läder, som lamm honom. Om han icke hinner med ett viset qvantum arbete eller om han ödslar bort för mycket läder, så afekedas han. För att lästa ett par skodon, fordras mycket skickliga arbetare, som betalas ännu högre, ty denna operation har hitintills icke kunnat utföras af någon maskin.
Då de svenske arbetarne i Amerika satt sig in uti den amerikanska arbetsmetoden, anses de vara utmärkta arbetare och svinga sig snart upp till de bäst betalda göromålen. Om de, som äro i Sverige, ville tillegna sig denna amerikanska arbetsmetod, skulle deras vilkor betydligt förbättras, det blef nytt lif i våra svenska handtver karlar, och det skulle Sverige ha gagn af.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *