Postångaren Softas skador.

I Osc.-Posten skrifves: Ett besök i Oscarshamns skeppsdocka kan vara af mer än vanligt intresse, sedan den, länspumpad, nu sluter inom sig den så mycket omskrifna poståvgaren Sofia, hvilken, om ock i striden mycket skadad, dock lyckligt bestått profvet i den hårda kampen natten till 1 d:s. Af alla de jernångfartyg, som vid härvarande mekaniska verkstad blifvit helade från bottenskador, hafva vi ännu aldrig sett ett så svårt skadadt fartyg som Sofia, men ej helier något vackrare prof på motståndsförmåga. Här, om någonsin, har den svenska jernplåtens för seghet och styrka utmärktare egenskaper på det ojätvigaste uppenbarats. Der stenarne å grundet, mot hvilka fartyget under stormen natten till tisdagen oupphörligt högg, ej kunnat tränga sig genom plåtarne, går hela bottnen i vågor; mellan hvarje spant äro plåtarne så hårdt böjda inåt att de på flera ställen bilda nästan en halfcirkel utan att vara brustoa. Skadorna äro dock härförutom ganska betydliga. Det största hålet i bottnen är under maskinrummet, med flera större eller mindre hål i plåtarne för och akter bärom. Kölen är till omkring tvåtredjedelar borta och de plåtar, som varit vid densamma fastnaglade, skilda åt till den längd kölen saknas. Maskinen lär vara oskadad; likasom propellern med sin axel. Skäddan under propellern är deremot illa tilltygad, och rodret är något skadadt. Bottenskadorna äro så betydliga, att omkring 38 till 40 nya plåtar måste vid en reparation insättas.
Vid granskningen af fartygets skador kan man ej underlåta att beundra den insigtsfullhet och den omsorg hvarmed Sofia blifvit hopfogadt. Som bekant är, byggdes detta fartyg 1864 vid Norrköpings mekaniska verkstad af kaptenen O. E. Carlsund. Denne fram stående mans idéer hafva icke minst tagits i anspråk då Sofia byggdes. Det torde till och med kunna anses fullt säkert att en af dessa snillets ingifvelser 1864 år 1876 räddade Sofia från en ovilkorlig undergång — vi syfta med detta vårt yttrande på de vattentäta durkarne, utan hvilkas tillvaro Sofia ej skulle kunnat räddas. Durkar benämnes det däck at hopvaglade jernplåtar, som fiunes till en böjd af 6 fot 2 tum från fartygets botten, och är anbragdt från fartygets akter till dess för, och hvilket jerndäck, då vattnet inströmmade genom de stora öppningarne i fartygets botten, hindrade sjunkning vid det tillfälle då fartyget slogs af grundet, och under hela den långa tid bergningshjelpen förväntades. På dessa durkar eller jerndäcket blef fartygets hela tyngd hvilande och slutligen derigenom räddadt.

Gotlands Allehanda
Lördagen 18 Mars 1876
N:r 22

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *