Om ångbåtsfarten

i Sverige före år 1840 innehåller tidningen Norden en uppsatsföljd, hvarur vi meddela följande:
Man började nu (1830-talet) att på Gotland inse behofvet af ångbåtskommunikation med fasta landet; och då amiral Kretger utgifvit sin bok ”om ångmaskiner och deras användande hufvudsakligen till sjös”, så rådgjorde man med honom och fick sålunda ritningen uppgjord till ångfartyget Gotland. Detta fartyg bygdes i Vestervik och erhöll 70 hästars maskiner från Owens verkstad. Det kom i gång 1836 och var ovanligt starkt bygdt, hvilket väl behöfdes, ty intet fartyg i hela svenska ångbåtsflottan bar genomlefvat ett sådant äfventyrarelif som detta, hvilket tidtals förts såväl ytterst djerft och väl, som ytterst vårdlöst. Nästan oräkneliga äro dess pågrundstötningar, ombordläggningar och öfriga missöden, bland hvilka senare det värsta kanske var, då det en natt tog eld vid skeppsbron i Kalmar och måste sänkas, för att räddas. År 1854 förändrades fartyget något och kallades derefter Fulton, men dess tid var förbi, ty ehuru det gamla mörbultade skråfvet ännu höll segt och envist tillsamman, kunde fartyget dock icke täfla med de nyare och tidsenligare fartyg, som efter hand intogo turer på Sveriges sydöstra kust, der Gotland hufvudsakligan hade sin ”trade”, sedan detslutat att gå mellan Stockholm, Wisby och Westervik, som det i början gjorde, hvarför dess resor slutligen för alltid upphörde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 Juni 1876
N:r 51

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *