Med lifvets förlust

skola nu Hjert och Tector försona sig med det samhälle, mot hvars lagar de brutit. Deras ansökning om nåd afslogs nämligen 17 Mars af K. M:t i följande ordalag:
«Så väl brottet sjelft, som hvad om brottslingarnes personer anfördt blifvit finner Jag vara af så ovanligt svår beskaffenhet, att Mitt utöfvande, i detta fall, af den genom grundlagen Mig tillerkända benådningsrätt i verkligheten skulle betyda intet mindre än upphörande af all tillämpning af det, i nu gällande lag, stadgade dödsstraff för mord, begångna under försvårade omständigheter. Men, oberoende af Mina tankar angående dödsstraffets rättmätighet och lämplighet i allmänhet, är den öfvertygelse hos Mig djupt rotfäst, att Jag, genom det sätt, hvarpå Jag begagnar Min benådningsrätt, icke bör upphäfva en lag, hvilken, stiftad al Konung och Riksdag gemensamt, det ej tillkommer Mig ensam att ändra.
Till Min sorg finner Jag Mig således föranlåten att afslå förevarande nådeansökning och, på sätt Justitie statsministern och Statsrådets öfrige ledamöter hemstält, gifva Mitt bifall till det af Högsta Domstolens fleste ledamöter i ärendet afgifna yttrande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Mars 1876
N:r 25

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *