Hjerts och Tektors afrättning

lärer komma att, berättar Söderm. läns tidning, för sig gå på samma dag och samma timme, nämligen 18 Maj, men på olika ställen, såsom förut nämts. Om Tektors själstillstånd hafva vi förut meddelat. Angående Hjert berättas, att han i fängelset visat sig som en jernhård karaktär, som föraktar hyckleriet samt med trots och tillbakavisande mottagit försöken att vända hans inre från den dystra inbundenheten. Söndagen 19 Mars upplästes för honom domen, sedan konungen 17 Mars afslagit hans och Tektors nådeansökingar. Detta ögonblick måste ha varit gripande, men ingen min förändrades i hans ansigte, ej en muskel rörde sig, i ögat varseblets ej en blinkning. Efter detta blef han dock meddelsammare. Minnena från barndomshemmet, i synnerhet af modren, som var en qvinna af gammaldags gudstruktan, ha vaknat i hans sinne och det har veknat.
Hjert har gifvit förfärande skildringar öfver lifvet i gemensamhetstängelserna. Är man en ond ande, när man kommer dit in, så är man sju resor värre, när man släppes ut derifrån? I de mörka fängelserna finnas verkliga brottets monarkier, der den öfverdådigaste, den som har de flesta synderna på sitt samvete är kung. Krig mot samhället, våld, rån och stöld är detta förfärliga konungarikes lösen. Berättaren säger sig kunna fylla spalter med det som dödsfången meddelat från detta nattens rike. Om det bättre i brottslingens natur någon gång vill göra sig gällande inom fängelset, så qväfves det genast. Här innehade Hjert alltid en af de mera framstående platserna. Tektor var städse blott Hjerts adjutant.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 April 1876
N:r 33

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *